|

Fogar, här nedan lite information:

Rakhet

Fogar ska på en sträcka om maximalt fem meter för ögat uppfattas som raka.

Bredd

Rekommenderad fogbredd om inget annat anges:

• 5-9 mm för våtpressade klinkerplattor
• 3-6 mm för torrpressade klinkerplattor
• 2-3 mm för kakelplattor
• 1,5-2 mm för kantslipade (rektifierade) plattor

Fogarna ska för ögat uppfattas ha väsentligen samma bredd över hela den keramiska beklädnaden/beläggningen.

Fogfyllnad

Fogning ska utföras så att fogen ansluter till plattans kant i nivå med plattans överyta, för platta med rätvinklig kant, figur 1. För platta med rundad kant ska fogen ansluta i nivå med rundningens nedre del, figur 2. Fogen kan ha en något skålad form.


Figur 1	Figur 2

Mjukfog

	Mjukfog ska vara rak och ha jämn bredd över hela längden. Mjukfog kan breda ut något över plattans kant, speciellt i innerhörn, figur 3. Rekommenderad fogbredd är ca 5 mm eller samma som fogbredd i plattsättningens övriga ytor. Angivelsen om fogbredd gäller inte vid bruksläggning eller för dilatationsfog, då fogbredden avgörs av konstruktiva krav och kan vara avsevärt bredare.
Figur 3

Fogens yta

Fogen ska vara fri från främmande material och partiklar. Påtagligt synliga hål och luftfickor ska inte förekomma.

Orsaker till färgskiftningar i cementbaserade fogmassor

Fogmassans färg påverkas av åtskilliga faktorer, varav en del gör den ljusare och andra gör den mörkare, dessa faktorer kan till viss del styras. Viktiga inverkande faktorer är bl.a.: cement och pigmentfabrikat, vattencement tal, bearbetning och fuktvillkoren under härdningen, vilka också styr graden av kalkutfällningar.

Vissa kulörer är mer känsliga än andra vilket kan visa sig efterhand som fogmassan utsätts för vattenpåverkan, då kan fogmassans finmaterial visa sig betydelsefull.

Snabbguide gällande färgpåverkan:

Härdningstemperatur < +20°C =Ljusare fogfärg

Härdningsfuktighet 100% och < 70% =Ljusare fogfärg

Härdningsfuktighet mellan 80-90% =Mörkare fogfärg

För mycket blandningsvatten =Ljusare fogfärg

För lite blandningsvatten =Mörkare fogfärg

Blandningsförhållande Vct – färgintryck

Hög vattenabsorption från plattor/underlag	= Mörkare fogfärg
Låg vattenabsorption från plattor/underlag	= Ljusare fogfärg
Lång uttorkningstid	= Ljusare fogfärg
Kort uttorkningstid	= Mörkare fogfärg
Ej tillräcklig blandnings tid	= Mörkare fogfärg
För mycket tvätt vatten	= Ljusare fogfärg
För litet tvätt vatten	= Mörkare fogfärg

En nypålagd fogmassa är stundom mörkare till följd av en ofullständig hydratisering, vilken i sin tur kan bero på kyla eller hög luftfuktighet från t ex: ett öppet fönster i utrymmet. Då hydratiseringen fortgår blir ytan ofta ljusare p.g.a. kalkutfällningar. Det kan även medföra att fogen blir flammig.

Många typer av flammighet kan uppträda, just flammighet p.g.a. kalkutfällningar är en djupgående flammighet, vars orsaker är föga kända. Kalkutfällningar beror väsentligen på att kalciumhydroxid i vattenfilmer på ofullständigt hydratiserad fogmassa reagerar med luftens koldioxid så att svårlösligt kalciumkarbonat bildas på film ytan. Under vissa uttorkningsförhållanden binds karbonatet som ett vitt pulver vid fogmassans yta.

Typ av färgvariation	Orsaker Fogmassan
Omväxlande ljusa/mörka partier i fogmassans yta	Ojämn tillblandning Vatten separation Ballast separation
Färgvariationernas utseende växlar från små fläckar till mörka eller ljusa partier	Underlaget Solbelysta delar av kakelvägg/golv Ojämn vatten absorption i plattmaterialet Ojämn vatten absorption i underlaget Bearbetning Varierande mängd vatten vid tvättning Varierande tid för tvättning av olika ytor Bearbetning i kyla (Öppet fönster) Bearbetning i värme (Öppet fönster) Härdningen Varierande temperatur Varierande fuktförhållanden
Kalkutfällningar	Fritt vatten på nylagd fogmassa Härdning i torr luft Härdning vid låg temperatur
Vita utfällningar av kalciumkarbonat som är svårlösligt i vatten	Störning av den tidiga hydrationen i fogmassan av t.ex.: kyla eller ojämn sugförmåga i platt materialet Brist på koldioxid under härdningen (små utrymmen med begränsad luftomväxling)
Missfärgning	För tidig eller fördröjd uttorkning av fogen Vct tal (Blandning eller tvättning)

Den djupgående flammigheten kan inte avlägsnas till en rimlig kostnad. Den uppträder oberäkneligt och är väldigt sällsynt, den har hittills endast påträffats i extremt breda fogar > 20 mm. Varför en sådan variation uppträder är i dagsläget ej klarlagt.

Golv i fästmassa på massivunderlag


1. Underlag	3. Keramiska plattor	5. Eventuellt mjukfog
2. Fästmassa	4. Cementbruksfogar

Denna läggningsmetod kan användas på underlag av betong, lättbetong och avjämnings-massor/golvspackel i torra utrymmen.

Läggningen görs med tunnskiktsteknik, det vill säga läggning i fästmassa, bearbetad till angiven tjocklek med tandad spackel. Utbredningen av fästmassan görs först med tandspackelns släta sida. Därefter dras fästmassan av med spackelns tandade sida. Valet av storlek på tandspackelns tandning avgörs bland annat av plattyp.

Torrpressade klinkerplattor: min 8 mm
Strängpressade klinkerplattor: min 12 mm
Mosaik: 3-4 mm

Vid beredning och applicering av fästmassan ska tillverkarens anvisningar om vattenmängd i blandningen, blandningstid, brukstid och öppentid följas. Plattorna läggs med tryck och rörelse för maximal bakfylInad.

För tätsintrade plattor bör fästmassan vara modifierad med polymerer för förbättrad vidhäftning och deformationsförmåga.

Plattor med stora format (≥25x25 cm) ska monteras med metod som säkerställer full
bakfylInad av fästmassa, till exempel dubbell-limning, som innebär att plattorna förses med ett tunt skikt av fästmassa på baksidan och omedelbart appliceras i den våta fästmassan. Alternativt kan läggning ske genom läggning i så kallat flytfix.

I beläggningar på betong som är yngre än ett år, eller där stora deformationer på grund av nedböjning av fribärande bjälklag kan väntas, indelas golvytan normalt med mjukfogar på 4-6 meters avstånd. Fästmasseleverantören kan lämna rekommendationer om eventuella mjukfogar i det enskilda fallet, baserade på de aktuella omständigheterna såsom betongålder, bjälklagstyp etc. Eventuella mjukfogar ska täcka hela plattjockleken ner till överkant fästmassa.

Över dilatationsfogar i byggstommen ska rörelsefogar utföras ner till underlaget. Rörelsefogar i bruket följs upp med rörelsefog i fästmasse- och plattskiktet. Fogen bottnas till glidskiktet med cellplast eller liknande upp till plattornas underkant och fylls med fogmassa anpassad till blivande påverkningar av trafikbelastning, kemikalier och temperatur-variationer. Vid större trafiklast än 6 kN per hjul bör rörelsefogen kantförstärkas med lämplig stålprofil.